Det värsta lopp jag någonsin sprungit.

Jaha, då har man sprungit sitt andra maraton. Denna gång i 3-6° C, regn och vind som låg runt 10 m/s med kastbyar upp mot 18 m/s.

Tyvärr hade jag alldeles för gott självförtroende och öppnade alldeles för hårt i detta usla väder. Det höll hyfsat upp till 30km men redan då hade jag börjat tappa lite fart och sen stumnade jag rejält. Tyvärr så jag missade mitt mål att spräcka 3-timmarsgränsen vilket jag tror jag hade klarat om jag varit smartare och öppnat lite lugnare.

De värsta sektionerna av banan var som vanligt andra passeringen av Västerlångbron. Denna gång med kraftig motvind och stickande regn i ansiktet.

Men värst var det nog mellan 20  och 21 km i vad som kändes som storm på Greve von Essens väg och självklart kom vinden rakt framifrån!

Nämde jag kylan och regnet?

Kylan var inget problem i början men efter 30 km började jag få svårt att greppa muggarna vid vätske-kontrollerna och fick börja ta dem med bägge händerna, men värst var det efter att jag gått i mål då en riktigt härlig frossa satte in. Men jag var inte ensam, man kunde nästan tro att det var en koncentration av människor med Parkinsons sjukdom på Östermalms IP.

Jag själv lyckades med konststycket att hälla kaffe och sportdryck på mig själv i flera omgångar och även skaka ut öl på andra då jag inte kunde hålla händerna stilla.  Aldrig tidigare i mitt liv har jag frusit så mycket.

Men jag ska inte klaga för mycket, jag slog trots allt min tid från förra året då det var perfekta förutsättningar med över 3 minuter.

Resultat

2 svar på “Det värsta lopp jag någonsin sprungit.”

  1. Bra där bror! Är inte minsta avundsjuk :). Nu är det bara att ladda om till Amsterdam maraton…för du har väl anmält dig ;). Kram

    1. Jag tänkte anmäla mig efter Stockholm så jag kanske skulle få en bättre seedningstid.

      Amsterdam Marathon går Söndag 21/10. Hur ser det ut i eran kalender då?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *