Inget vidare!

Sprang Stockholm halvmaraton igår och hade en aggressiv tidsplan. Visste att jag nog inte skulle kunna hålla den men att jag i.a.f skulle kunna följa farthållarna för 1:20 i 10 km. Men det gick inte alls som jag ville igår och jag tappade farthållarna redan efter 5km då jag började känna mig matt i benen.

Redan!? var den tanke som slog mig. Sedan att jag tydligen inte var i form men att jag fick sikta på att komma in under 1:24 och klara 4:00 min/km.

Sedan kom 10km-passeringen och jag inser att jag tappat mycket mer fart än jag trott. Från 3:46 min/km första fem till 4:04 min/km på andra femman.

Ska jag kliva av vid 13 km? Fan heller att jag bryter en halvmara!

Passerade sedan 15 km och höll samma fart som på andra femman, 4:04 min/km och hade 59:24.

Under 1:24 är fortfarande möjligt om jag kan hålla farten uppe och spurta lite på slutet då det kommer att vara  en del utför.

Smärtan som hade börjat känns lite i foten strax innan 15km blev plötsligt väldigt enveten, så jag ändrade nog löpsteget för att hitta det som gjorde minst ont men farten försvann och när jag närmade mig 20 km började mina lår protestera mot mitt usla löpsteg. I mål kom jag men sista 6 km snittade jag runt 4:30 vilket är 6 sekunder långsammare per km än vad jag snittade på Stockholm Maraton i juni.

Konstigt nog så infann sig inte den besvikelse(dåliga humöret) jag brukar uppleva när jag tycker jag underpresterat utan det kändes mer som om jag hade kört ett träningspass med ordenlig fart i början.

Så nu är det bara att hoppas att jag lyckas toppa formen till 21:a oktober. För om jag inte kommer under 3 timmar på Marathon i år så kommer jag bli besviken på riktigt!

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *